Nu duggar blogginläggen tätt, men plötsligt fick jag mycket att skriva om!
Idag är det lite hur jag tänker kring hundflock...
När jag gick en kurs med en av mina hundar en gång sa kursledaren att hunden saknade driv i sitt spårande (det gjorde hunden inte, men är ingen schäfer o naturligtvis spårar en aussie inte riktigt med samma motor som en schäfer... men, det är ett annat inlägg) och att det berodde på att hunden bodde i en flock, så jag skulle separera hunden dagen då det var kurs, så hunden var uppvilad.... För att bo med flera hundar var så jobbigt för hundar att de inte orkade något annat.
Jag sa: Nej, att skilja hunden från flocken är mer stressande och energitömmande än att den är med flocken.
Kursledaren skakade på huvudet och kunde inte tro på mitt ord. För kursledaren hade en kompis vars 2 hundar aldrig vilade, alltid kollade in varandra och bara kunde koppla av när de var isär. Så naturligvis är det så det är i flockar.
.....
Så är det inte, naturligvis, i väl fungerande flockar. Har man hundar som inte kan slappna av i varandras närhet, ja då har man lite att jobba på.
I en välfungerande flock, precis som i en välfungerande familj, trivs alla, och kan slappna av och vara sig själva....
Naturligtvis trivs inte alla hundar i flock, naturligtvis trivs inte alla hundar i alla flockar, och naturligtvis funkar alla flockar inte lika.
Eftersom hundar är individer. Du får en personlighet, en tänkande individ då du köper en hund, så det som alltid funkat förut, kanske inte funkar nu. Och den gruppdynamik som finns i en flock förändras ständigt. Precis som vilken grupp med tänkande individer som helst.
I vårt hem har vi en välfungerande flock, och dessutom är den flocken öppen för besökare som välkomnas kärvänligt av de flesta.
Det funkar bra för att våra hundar trivs tillsammans. Så enkelt är det. De trivs tillsammans, vi människor gör inte skillnad på dem, och de får alla vad de behöver. Även om behoven kan vara olika, så är det mitt mål, att låta dem bli tillgodosedda. Då kan alla umgås avslappnat för de vet, att alla får det de behöver. Om en får godis, får alla godis. Man behöver aldrig försvara sitt godis eller tuggben, för alla får ett, och är nöjda med det.
Leker vi med bollar har vi inte 1 boll utan 5.... ingen blir utan och alla får det de vill ha.
I vardagen får hundarna stöd och trygghet av varandra och min upplevelse är att jag har nöjdare hundar nu, än när vi bara hade 1 hund i taget.
...
Har man en ras, som jag ju har, som är van att arbeta tillsammans (det är en av de saker de avlades för att göra: arbeta tillsammans) så funkar många saker med flocklivet mycket bra. Men, jag som ägare måste vara medveten om, vilken mobb det kan bli av mina 4 hundar.
Om jag är ensam ute med mina 4 och vi möter andra hundar går det bra i 9 fall av 10.
Det 10e är när vi möter någon av hundarnas ärkefiender, alla (utom Rut) har minst en.
Om vi är flera som går med hundarna så blir det aldrig något problem. Den som ogillar mötet gramsar lite, men de andra ids lixom inte bry sig.
Går jag med dem själv, så hundarna går axel mot axel eller tätt, då är det kört. Då får jag kliva åt sidan med en argsint mob. Då ska den stackars ärkefienden dö, och den ska dö nu (om hundarna själva fick bestämma).
De hetsar helt enkelt varandra och beter sig som EN flock, och inte 4 individer.
Detta är jag medveten om och försöker styra upp, och om inte annat, lämnar jag platsen.... Ingen annan hund ska behöva lida för min ilskna mob fått för sig att (bildligt talat) ta fram högafflarna.
Jag tror, att man måste vara medveten om detta, så man inte blir överraskad....
Det en hund inte bryr sig om när den är själv, kan plötsligt vara väldigt viktigt när den är tillsammans med sin flock.
Det är samma när jag släpper dem lösa, det sker bara en och en.
Jag vet, att alla flockar inte har det så, jag vet att det går att träna bort, viljan de har, att de vill jaga om de är tillsammans lösa.
Men, jag vet också, att i 99 fall av 100 det går bra när jag släpper dem tillsammans, de jagar inte, de hetsar inte varandra. Men, jag vågar helt enkelt inte riskera den där 100e gången. Det är inte värt det helt enkelt.
Om man har en flock, oavsett vilka raser och individer den innehåller, är det viktigt att bestämma sig själv hur man vill ha det.
Vilka beteenden kan man acceptera, vilka beteenden är ok och vilka ska man träna bort?
Jag tränar ständigt på att få bort mob-mentaliteten, och ibland går det bra. Ibland, mindre bra.
En flock är i en ständig utveckling, precis som hundarna i den. Och jag tycker att mina hundar får ut så fantastiskt mycket av varandra, och att de faktiskt har kul tillsammans.
2014-08-27 10:47 | 3 kommentarer